Syftet med projektet och rapporten är att analysera den teknisk-ekonomiska utvecklingen av höghastighetståg i världen. Höghastighetståg är tåg med en största tillåten hastighet på 250 km/h eller mer och de trafikerar i regel nya stambanor. Vidare har trafikeringskostnader för höghastighetståg i Sverige beräknats, som fördjupning av tidigare underlag (Fröidh och Berg, 2019) vilket är implementerat i ASEK 7.0. I detta arbete är siktet inställt på implementering i ASEK 8 och prisnivån 2019 års. För elpriserna har en prognos med 50 % reellt ökade elpriser år 2045 använts.Den tekniska utvecklingen av tåg i allmänhet går mot lättare tågsätt och flera sittplatser per längdmeter. Båda faktorerna har betydelse för ekonomin i tågtrafiken. Särskilt för höghastighetståg är också hög effekt en förutsättning för korta restider. Energiförbrukningen är högre än för långsamma tåg men fortfarande lägre än för alla alternativa färdmedel och motsvarar för höghastighetståg 9-13 % av de totala trafikeringskostnaderna. De direkta trafikeringskostnadernas elasticitet med avseende på energipriset beräknas till 0,07 för snabbtåg och 0,12 för höghastighetståg.Korglutande tåg eller snabbtåg är intressanta för att reducera restiderna på kurvigare sträckor. Snabbtågen medför större hastighetsskillnader jämfört med andra, långsammare tåg vilket dock leder till sämre kapacitetsutnyttjande vid blandad trafik. Det kan i sin tur medföra att det skulle behövas ny spårkapacitet, alternativt förlänga restiderna vilket dock inte är attraktivt för resenärerna.Ett alternativ för att kunna höja medelhastigheterna även på höghastighetsbanor är en begränsad korglutning enligt exempel från japanska höghastighetståg. Genom en aktiv men ganska liten korglutning på höghastighetstågen kan hastigheterna höjas marginellt. Samma teknik i kombination med gynnsamt vikt/effektförhållande skulle kunna användas på framtida höghastighetståg i Sverige och medge att banorna framför allt nära större stationer kan få en lägre men kostnadsbesparande geometrisk standard utan att lika mycket restid förbrukas av hastighetsnedsättningar. Men det kräver en samplanering av bana, tåg och trafik för att hitta en optimal kombination, något som är svårt vid en avreglerad, öppen marknad.Modelländringar, prisförändringar mellan 2017 och 2019 och mindre justeringar i typen för höghastighetståg har genomförts sedan den tidigare modellversionen med 2017 års priser publicerades (Fröidh och Berg, 2019). Det innebär att det totala trafikeringskostnaderna vid prognosåret 2045 har ökat med 5-6 % i denna modellversion i 2019 års priser beroende på typtåg.